Nu rider vi bloggen!

Alltför lång tid har gått sen C eller jag skrev något inlägg. Det finns en enkel förklaring. Bloggen har ridit oss. Den tog oss på varsitt knä och spankade tills tårarna rann. Pingisracket med knottrigt gummi. Sen dess har vi hållit oss borta. Men nu är vi tillbaka! Det är dags att rida bloggen...

Förresten. Äntligen dåligt väder. Helt underbart. Har knappt kunnat tänka den senaste veckan på grund av den tropiska hettan som Stockholm drabbats av. Tog några Coronas i rolis igår och mös inombords när jag såg alla henna-tattade testosteronhunkar i fula surfshorts som inte fick nån sol. Då är livet bra!

Detta inlägg går i dagens tecken.

Dagens absoluta sanning: Det finns nog inte så många torra HBT:are i Stockholm idag. Kan inte låta bli att skrocka lite nöjt för mig själv åt A som är voluntär i festivalen. Jag själv är en torr, straight, bakfull liten räv.

Dagens orosmoln: Jag har börjat sumpa mina Raybans i golvet på fyllan. Dom är lite overseizade så det är inte konstigt att jag går in i saker lite då och då. Men jag brukar aldrig tappa dom. Igår hände det tre gånger! Antingen så blir jag fullare än tidigare när jag går ut eller så behöver skruvarna justeras. Det lutar åt det första och the holy divas kan i viss mån hållas ansvariga. Det är inte ok att tappa sina glasögon på Lemons golv halv tre på natten. Jag har minus 5.5 i synfel, lägg på 3 punkter på fyllan. Det känns lite som rysk roulette när jag kastar mig halvblind mot ett nersölat, astrångt, bargolv med utspretade fingrar och fumlar efter mina dyra bågar. Jag ska skärpa mig eller avgå.

Dagens artist: Mange Schmidt såklart. Kanske Sveriges mest underskattade svenska MC. Han är så jävla bra. Jag vet vad du tänker nu. "Vad snackar du om!?" "Är du helt efterbliven?" "Hörde jag rätt nu?" "Jag tar hellre ett nackskott än att tvingas lyssna på Glassigt en gång till." Men han är stor av en enda anledning. Han gör svensk hip-hop på ett coolt, avslappnat och eget sätt. Han är Sveriges Puff Daddy. Han är killen du undrar varför du lyssnar på. Men du lyssnar ju! Så håll käften. Sätt på "Känslan kommer tillbaks", "Jag talar ut", "Jag måste gömma mig", "Håll käften del2" eller "Det löser sig". Sen kan komma tillbaka, ge mig en klapp på axeln, och säga; Fan M, du hade rätt! Igen!

Dagens vaffan gjorde jag igår: Jag badade i Sverige för första gången på tre år igår. Stadshuset halv fyra på natten. Det var fint. Inte så kallt. Bra sällskap. Kalsongerna offrades till Poseidon. Jag har en del oförklarliga principer. Jag badar sällan fast jag tycker om det. Jag går aldrig på filmfestivalen fast jag älskar film. Jag har aldrig varit på Pride och jag vill verkligen stötta alla homos. Jag tänker aldrig spela paintball även om jag förmodligen skulle ha riktigt kul. Det är lite komplicerat.

Dagens konspirationsteori: Jag är utsatt för en busringningskonspiration. För tre dagar sedan ringde Colorama / Färgcity i Götene från nummer 051150770 och frågade efter Åke. För tre timmar sedan ringde Tyra Ingrid Adele Gustafsson på Virvelvindsgatan 18 d i Göteborg och frågade vem fan jag var. För två veckor sedan fick jag tre tomma sms från El AB G:ssons i Södertälje halv nio på morgonen. Då befann jag mig på Gotland. Så om du gillar Stieg Larsson kanske du kan pussla ihop det här och ge mig ett samband.


Vi tar ett steg i taget härifrån.

Framöver kommer jag att berätta den sanna historien om Orhan Pamuk, ge gubben som skrev ordbehandlaren till din mobiltelefon en fet jävla avhyvling, redovisa en mailkorr mellan mig och googles tekniska avdelning för Analytics och sist men inte minst publicera uppföljaren till min första hyllade kortnovell "En vintersläde på isen".

Sov, ät och kröka tills dess.

Preciiiiiiis

/M