06:32 AM

Jag har drabbats av en ny åkomma. Det är inte särskilt överaskande. Min kropp började drabbas av all möjlig skit för cirka ett och halvt år sedan. Man får helt enkelt inse att man blommar i sisådär 25 år. Sen ruttnar man ungefär lika länge. Sen slås portarna till långvården upp! Den här åkomman gör att jag vaknar runt sex på morgonen om jag druckit alkohol dagen innan. Alltså får jag mellan 2-4 timmars sömn om jag syndat. Och jag gillar att synda. Jag har alltid sovit som en liten griskulting "dagen efter" men det verkar som att dessa dagar är räknade och förbi. Framtiden ser mörk ut. Eller rättare sagt trött ut. Så nu sitter jag här och smattrar på tangentbordet och bländas av solens strålar som skjuter ut över hustaken på Kingside.

Vita husets officiella uttalande är att jag slutade röka för fem år sedan. Men idag har jag förtjänat en morgoncigg.

Igår natt hände det flera saker som kommer att bli signifikanta för mitt liv. Vi kan kalla dessa saker för vägskäl och jag har nästan whiplash känningar så här på morgonen. Så många vägskäl...

Kvällen började bra hemma hos C med goda drinkar och fet musik. Lite sköna sms. A droppade förbi och sänkte två groggar. Regnet öste ner på innergården så vi ringde en taxi för att bege oss till AG, slakthuset med den högsta koncetrationen av flummare och konstnördar på Kingside. Vi började tjafsa i taxin eftersom A tyckte att det var kapitalistiskt att åka bil 800 meter. "Tänk på dom som inte har råd att köpa mat." "Men då pröjsar jag bullen så kan du gå och köpa en hamburgare åt nån hemlös välutbildad psykolog." Vi steppar ur taxin och stämningen är på topp. Lite lagom kaxiga och förbannade på varandra. Den här kvällen hade redan nu en potential att kollapsa på sig själv. AG var sommarstängt så vi klev in på Dovas. Om man kisar, andas genom munnen och inte går på toaletten så är det typ som AGs ändå. Fejjas och Omar blev glada när dom såg oss. Fast det blir dom alltid. Dom där killarna är bra business som man brukar säga i sunkhaksbranschen. Dom sitter här om 30 år och hostar phlegm på bardisken. The Holy Divas befann sig i närheten på okänd plats men vi kom aldrig närmare varandra den här kvällen. Och det kanske var lika bra.

C var helt jävla stekhet och drog in bärs och shots i ett sånt rasande tempo att det kändes som att det här var vår sista kväll på jorden. Imorgon blir det kärnvapenkrig och vem vet när vi får shotta blå fisk och dricka billig öl igen? Så kändes det. Nu kom det första vägskälet. Jag drar iväg två snabba sms till farsan. En god insikt som borde kommit för flera år sedan. Sen flippar kvällen. Såklart. Armbrytning, krossade shotglas, utspilld öl och tre timmar senare så blir det ljust i lokalen. Dags att dra. Det är ungefär 300 meter till fyllematen och vi tappar givetvis bort varandra på vägen. Nu kom vägskäl nummer två. Jag går förbi tre personer och ser en sjuk scen utspelas. Det står en tjej med ett läderskärp och vevar på en kille som försöker värja sig. Plötsligt går hans polare fram och säger "Lägg av med det där annars får du en smäll" till tjejen. Precis när han vänder sig om hör man ljudet av ett läderskärp som svischar ner över hans rygg. Hon kunde inte motstå frestelsen. Killen roterar, böjer knäna lite, och drar en armbåge ur 45 graders vinkel rätt på hakan. Han nitar tjejen! Inget hårt slag, en markering. Det blir helt tyst och sen ser jag hennes blick gå från förvåning till ursinne. Nu ska det ringas killkompisar och den där killen gör nog bäst i att börja pricka av sin "saker jag måste göra innan jag dör lista" för han har minuter kvar att leva. Jag drar vidare och möter upp grabbarna på fyllematen och funderar på den där killen. Han lär ha ångest imorgon. Tur för honom att Lisbeth Salander är fiktion.

Jag vet vad du tänker nu. Du vill veta mer om dom där vägskälen. Men det får du inte! Det är inte offentliga handlingar och det sitter en stor stämpel på mappen där det står endast för invärtes bruk.

Om några timmar ska vi bakisfika. Då skrattar jag högst. Och ni vet väl vad man säger om killen som skrattar högst? Han har roligast.

/M